Mitt liv är ledsamt....
I natt drömde jag en faktiskt riktigt "klar" dröm,där jag kom ihåg hur allt
såg ut och hur allt kändes.
I drömmen möter jag en kille som jag egentligen inte känner
personligen,men jag har sett honom.
Han har brunt mellanlångt hår,bruna ögon,ett fantastiskt
leende,en snygg kropp och dessutom är han döds-charmig.
Vi är först i skolan,och sedan drar vi till badhuset och badar tillsammans med
ett par andra. När vi har badat färdigt så går jag,han och Jennifer och dushar på tjejernas
omklädningsrum. (Av någon konstig anledning.)
Jennifer frågar om jag ska med till gymmet sen,viket jag säger okej till.
Sedan är han tvungen att smyga till killarnas omklädningsrum,eftersom det kommer
in en tant som också ska duscha.
Efter att jag och Jennifer har kommit ur dushen,så ångrar jag mej och vill inte gå till gymmet,utan
jag vill vara med honom. Då när jag går ut för att leta efter honom så är jag på en äng,där allt är visset
och förstört. Och allt är i kalla färger som lila och blått. Jag hör honom på ett långt avstånd,
men när jag följer rösten så hörs han ifrån ett annat håll.
Efter det känner jag att jag börjar vaknar,men jag kämpar med att hålla mej
kvar i drömmen,för jag måste hitta honom. Men jag vaknade i alla fall.
Och nu känner jag mej bara ensamast i hela världen...,TACK HJÄRNAN,TACK!
